Debatt ● Anders Örtenblad

Världen behöver fler som kan ställa bra frågor

Att lära sig att ställa goda frågor är en alltför viktig del av universitetsutbildning, för att studenterna ska erbjudas färdiga problemformuleringar.

«Lite provocerande har jag ibland föreslagit att termen «problemformulering» helt borde undvikas — av såväl studenter som av oss lärare — vilket förståeligt nog har väckt undran bland kolleger.»
Anders Örtenblad
Professor Anders Örtenblad
Publisert

Denne teksten er et debatt­inn­legg. Inn­holdet i teksten uttrykker forfatterens egen mening.

I Khrono har det den senaste tiden debatterats om det är en god idé  eller inte en god idé att erbjuda studenter färdiga problemformuleringar («problemstilling» på norska) då det är dags att göra/skriva masteruppsats. I bägge debattinläggen — som båda är insiktsfulla — saknar jag dock en definition av termen «problemformulering».

Min egen erfarenhet, från handledning av uppsatser inom området för organisation, ledning och arbetslivsfrågor, är att (alltför) många studenter av okänd anledning förefaller tro att en problemformulering är en fråga, vilket i sig inte nödvändigtvis måste vara fel. Långt värre är att såpass många av dem tror att «vilken-som-helst fråga» är en problemformulering. Det är inte ovanligt att studenter som problemformulering önskar använda en fråga som de själva kommit på eller som den verksamhet de önskar göra/skriva sin masteruppsats för önskar få besvarad — utan närmare litteraturgenomgång eller problematisering.

Lite provocerande har jag ibland föreslagit att termen «problemformulering» helt borde undvikas — av såväl studenter som av oss lärare — vilket förståeligt nog har väckt undran bland kolleger. Intentionen har emellertid inte alls varit att ta bort det inom akademin så viktiga inslaget att på basis av litteraturstudier formulera ett problem som är angeläget och möjligt att lösa. Avsikten har istället varit att undvika att existensen av en (dåligt formulerad) problemformulering tas som intäkt för att de har det som termen problemformulering står för. Min misstanke är att termen som sådan ibland kommit att ersätta det för akademisk utbildning så viktiga innehållet — alltså att hjälpa dem avlära idén om att «så länge det finns en fråga finns det ett problem».

För mig är en problemformulering helt enkelt att problemet som ska behandlas formuleras, något jag knappast är ensam om att anse (se t.ex. Forskningens ABC i Sykepleien eller Store norske lekikon). Jag brukar säga till studenterna att om det finns kunskap som besvarar din eller verksamhetens fråga så finns inget problem (i akademisk bemärkelse). Varje problemformulering, påpekar jag för dem, kan börja med att «problemet är att det saknas kunskap om...». 

Lösningen på ett välformulerat problem i akademisk bemärkelse kan aldrig vara att studenten själv eller verksamheten får fatt i, till exempel, en redan publicerad bok och där finner svaret. Problemformuleringen måste dessutom ha någon typ av generell bäring; förklara varför det är viktigt att lösa problemet; och gärna också peka på för vem/vilka det är ett problem samt vad som skulle kunna uppnås om problemet löstes (det vill säga om den avsaknade kunskapen fanns).

Att formulera ett problem i denna betydelse är inte enkelt, och innehåller alltid litteraturstudier. På masternivå kan vi givetvis inte kräva att studenterna tar del av all relevant litteratur, men jag brukar föreslå eller till och med kräva att de åtminstone tar del av några vetenskapliga artiklar på engelska. Men processen att lära sig ställa bra, akademiska frågor måste börja långt innan det är dags för studenterna att göra/skriva sina masteruppsatser. Helst skulle sådan träning vara ett naturligt inslag under hela utbildningen.

Om det är denna betydelse de båda debattartiklarna som refererades till ovan ger termen problemformulering, så menar jag att vi inte ska erbjuda färdiga sådana till studenterna. Däremot kan vi, vilket föreslås av Abrahamsen, Selvik og Moen, gärna erbjuda teman inom vilka de får utforma problemformuleringar. Vi kan också hjälpa studenterna att utveckla goda problemformuleringar med utgångspunkt i deras egna intresseområden eller i frågor som verksamheten de önskar göra/skriva masteruppsats för/om upplever att de har behov av att få besvarade.

Att lära sig att ställa goda frågor är en alltför viktig del av universitetsutbildning, för att studenterna ska erbjudas färdiga problemformuleringar.

Anders Örtenblad

Vi bör dock inte acceptera studenters eller verksamheters undringar som slutgiltiga problemformuleringar. Att lära sig att ställa goda frågor är en alltför viktig del av universitetsutbildning, för att studenterna ska erbjudas färdiga problemformuleringar.

Som den dessvärre avlidne svenske konstnären Lars Vilks sa, under en föreläsning i Sverige för många år sedan (2008 om jag minns rätt), är en skillnad mellan vetenskapen och konsten att vetenskapen besvarar frågor medan konsten ställer frågor. I detta avseende borde vetenskapen ta åtminstone lite mer inspiration från konsten.

Mitt bästa argument för att mena att det är så viktigt att vi hjälper studenterna att lära sig ställa bra frågor? Svar finner dem som tar del av nyhetsflödet!

problemstillinger masteroppgave student debatt anders örtenblad meninger
Siste fra forsiden:

Kortnytt

  • Forsker ved UiO er redaktør for FN-rapport

    Joar Hystad

    Professor ved Institutt for sosiologi og samfunnsgeografi ved Universitetet i Oslo, Karen O'Brien, er en av tre redaktører bak en ny natur-rapport fra FNs naturpanel.

    Det skriver Uniforum.

    Rapporten ble lagt frem mandag denne uken, og konkluderer blant annet med at det trengs langt sterkere tiltak for å redde verdens naturmangfold.

    Ifølge en pressemelding fra Det samfunnsvitenskapelige fakultet ved UiO er dette første gang at en norsk forsker har en så sentral posisjon i utformingen av en rapport fra FNs naturpanel, skriver Uniforum.

    — For å håndtere miljøutfordringene på en rettferdig og bærekraftig måte, må vi få en langt dypere forståelse av hva som er årsakene til problemene, uttaler Karen O'Brien i pressemeldingen.

  • Statsminister­støtte til norsk-britisk universitets­partnerskap

    Elise Lystad

    Både Jonas Gahr Støre og britisk statsminister Keir Starmer er positive til europeisk universitetssamarbeid. Det kom fram på et besøk i Bergen mandag 16. desember.

    Universitetspartnerskapet «North Sea University Partnership» består av britiske og norske universitet som skal styrke samarbeid på utdanning og forskning. Fra norsk side er dette Universitetet i Bergen (UiB), Universitetet i Oslo (UiO), NTNU og UiT Norges arktiske universitet.

    — Dette er nok et eksempel på det sterke vennskapet mellom de to landene, sa de to statsministrene ifølge UiB sine nettsider. UiB skal koordinere og lede satsingen sammen med Durham University.

    Fokuset for samarbeidet, som ble lansert for et par uker siden, skal være Nordsjøen og kulturarv. De britiske partnerne er Durham University, University of Leeds, University of York og Newcastle University.

    — Norge og Storbritannia har gode samarbeid innen en rekke områder, og det nye initiativet skal styrke bånd og skape et godt miljø for utdannings- og forskningssamarbeid mellom landene. Jeg er glad for at de to statsministrene i sine samtaler ønsket North Sea University Partnership velkommen, sier UiB-rektor Margareth Hagen.

  • Nokut godkjenner kvalitetsarbeid

    Elise Lystad

    Kriminalomsorgens høgskole og utdanningssenter (Krus) får godkjent sitt kvalitetsarbeid på første forsøk.

    Nokut har vurdert det systematiske kvalitetsarbeidet ved Krus som tilfredsstillende, skriver de i en pressemelding.

    — Denne godkjenningen bekrefter at Krus har robuste systemer for kvalitetssikring og utvikling, og jeg synes det er stas at sakkyndig komite konkluderer med at vi samlet sett er et sjeldent godt eksempel på god kvalitetskultur, sier Vanja Lundgren Sørli, instituttleder ved Krus, i pressemeldingen.

    Den sakkyndige komiteen «er ikke i tvil om at det systematiske kvalitetsarbeidet ved høgskolen oppfyller alle formelle krav», står det i rapporten. Krus oppfyller dermed alle krav i universitets- og høgskoleloven, studiekvalitetsforskriften og studietilsynsforskriften.

  • Studenter skal delta i verdens første VM i akademisk e-sport

    Elise Lystad

    Universitetet i Agder (UiA) sender ti studenter til Hawaii for å delta i det første verdensmesterskapet i denne sporten noensinne.

    De ti studentene kommer fra bachelorgraden i akademisk e-sport ved UiA.

    — Turneringen baner vei for å tenke på e-sport i utdanning på nye måter. Her skaper vi noe sammen som aldri før har vært gjennomført internasjonalt, sier Rune Andersen, som er studieprogramleder for studentene, på nettsiden til UiA.

    E-sport er turnering i videospill, men her er det altså en akademisk vri. Studentene skal i tillegg til å konkurrere i League of Legends, Valorant og Rocket League, også løse akademiske oppgaver. Eksempler på dette er programmering, caseløsing og diskusjon om viktige tema innenfor e-sport.

    Poengene i konkurransen vektes 60 prosent til akademiske oppgaver og 40 prosent til e-sport. Andersen er initiativtaker for hele turneringen, og har designet opplegget for verdensmesterskapet sammen med e-sportsmiljøet på UiA.

  • Gigantoverskudd for Oxford og Cambridge universiteter

    Joar Hystad

    Universitetet i Oxford og Universitetet i Cambridge rapporterer begge om betydelige overskudd i 2023.

    Times Higher Education (THE) skriver at det samlet sett dreier seg om 1,7 milliarder pund — rundt 24 milliarder kroner omregnet til norsk valuta.

    Blant de to prestisjeuniversitetene er det Oxford som står for den største delen av det samlede overskuddet, med litt over en milliard pund.

  • Ny rektor ved København universitet

    Elise Lystad

    Prorektor for forskning ved København universitet, David Dreyer Lassen, rykker opp til rektor ved samme universitet til neste år.

    Lassen har vært prorektor siden 2021, og er professor i økonomi. Han tiltrer 1. mars 2025, skriver danske Uniavisen. Perioden hans er på fem år, fram til 28. februar 2030, og den kan forlenges ytterligere tre år etter det.

    — København universitet skal være et ledende universitet. Det krever at vi hele tiden arbeider med å sikre best mulig betingelser for å prøve ut og å utforske ideer innenfor alle fagfelt, sier Lassen.

  • 317 millioner til energiforskning i næringslivet

    Elise Lystad

    32 nye innovasjonsprosjekter innen miljøvennlig energi og petroleum får finansiering, skriver Forskningsrådet i en pressemelding.

    Prosjektene forsker blant annet på havvind, hydrogen, energibruk i bygg og energi, batterier, vannkraft og solenergi.

    — Vi er i en tid med en omfattende omlegging av energisystemet. Dette må skje i et tempo vi ikke har sett før. Her har næringslivet en nøkkelrolle. Disse prosjektene vil kunne bidra til noen av de nye energiteknologiene vi trenger, sier administrerende direktør i Forskningsrådet Mari Sundli Tveit i pressemeldingen.

    — En helhetlig satsing på energiforskning er avgjørende for å styrke Norges økonomi, miljø og sikkerhet. Det legger også grunnlaget for en bærekraftig og innovativ energifremtid med positive ringvirkninger for nasjonal verdiskaping, sier energiminister Terje Aasland.

    190 millioner kroner går til 22 nye prosjekter innen miljøvennlig energi og 127 millioner fordeles på ti prosjekter innen petroleum. 35 millioner går til tre prosjekter innen vindkraft, og 37 millioner til tre prosjekter for redusert energibruk i bygg.

  • UiO-fakultet skal kutte rundt 20 årsverk

    Elise Lystad

    Det odontologiske fakultetet ved Universitetet i Oslo (UiO) skjermer vitenskapelige stillinger, men må kutte i administrasjon og ingeniørstab.

    En prosjektgruppe la fram en rapport på fakultetets styremøte 10. desember der de foreslo hvor stillingskutt kan være aktuelt, melder Uniforum.

    Det er snakk om 3 årsverk i fakultetsadministrasjonen, 6—7 årsverk i ingeniørstaben ved Institutt for oral biologi, og rundt 10 årsverk ved Institutt for klinisk odontologi.

    Nedbemanningen skal gjennomføres innen utgangen av 2027 og gjøres i takt med naturlig avgang.

    Det odontologiske fakultetet har de siste årene hatt økonomiske vansker. Blant annet varslet de i 2020 et underskudd på 50 millioner. UiO har vurdert å slå sammen fakultetet med Det medisinske fakultetet, men konkludert i to runder med å la være.

Powered by Labrador CMS