Digitalisering
Svenske akademikere kritiske til opptak av forelesninger
Bør forelesninger filmes og legges ut? Svenske akademikere er splittet i synet og mange er kritiske.
Publisert
Sist oppdatert
OBS! Denne artikkelen er mer enn tre år gammel, og kan inneholde utdatert informasjon.
Koronaviruset førte til en brå-digitalisering av universiteter og høgskoler. Tiden etter at forelesere rundt om i verden blitt godt kjent med digitale verktøy som Zoom.
Men digitaliseringen har også ført til at gamle debatter blir aktualiserte igjen.
Et enkelt spørsmål startet en debatt på en svensk Facebook-gruppe for akademikere: Hvordan forholder dere dere til studenter som vil spille inn forelesninger via Zoom?
Enkelte fortalte at forelesningene deres ble spilt inn og lagt ut for studentene, uten videre innsigelser. Et flertall ga uttrykk for sin motstand.
«Förbjöd all inspelning med motiveringen att föreläsningar (av mig) är att likna vid en teaterföreställning/stand.up-föreställning och de är därför unika föreställningar för de ytterst utvalda personer som kommit», skriver en.
Mange viser til GDPR som en naturlig utfordring ved opptak av forelesninger. Enkelte løser personvernutfordringer ved å redigere bort spørsmål fra studentene, mens andre stopper opptaket på bestemte steder i forelesninger for å ta imot spørsmål fra salen.
«Då jag startar en föreläsning så klargör jag GDPR. Om de vill använda mikrofon så finns det två möjligheter: 1. De skriver i chatten att de vill ställa fråga utanför inspelningen och då pausar jag och sedan startar jag inspelningen med att summera och svara på frågan. ”Mr GDPR ställde frågan om...” 2. Genom att prata i mikrofonen utan begäran om GDPR-paus så accepterar studenten att bli inspelad», forklarer Mikal Åsman ved Blekinge Tekniska Högskola.
Hele diskusjonen kan leses her for medlemmer av gruppa.
Endret syn på opptak
Flere av akademikerne i gruppa argumenterer med at en slik opptaksløsning vil føre til at studenter ikke møter opp til forelesning. En konsekvens av det er at studentene mister muligheten til å stille spørsmål underveis.
«Med hänsyn till studenternas integritet, deras olika typer av kommentarer och alla livliga diskussioner på mina föreläsningar spelas ingeting in. Inte heller våra interna seminarier. Ingen skall kunna se vem som deltar i undervisningen, och studenterna skall känna sig fria att spontant reagera på ev. känsliga frågor o s v, utan att deras åsikter registreras», skriver en annen.
Andre forklarer også at den nye digitale hverdagen under korona har gjort at de har endret syn på opptak av forelesning.
«Mina studenter frågade om jag kunde spela in föreläsningarna. Inledningsvis var jag skeptisk (och är fortfarande inte helt bekväm med det), men jag inleder varje föreläsning med att informera om att den spelas in, och sedan föreläser jag. Pausen i mitten av föreläsningen samt några minuter efter föreläsningen ägnas åt de (få) studenter som inte varit bekväma med att ställa frågor under föreläsningen, samt de frågor som inte rör föreläsningens innehål», skriver Johan Holmberg ved Malmø universitet.
Hva mener du om opptak av undervisning? Gi ditt svar her.
Ønsker å legge ut forelesninger gratis
Spørsmålet om opptak av forelesninger er stadig tilbakevendende, og tidligere undersøkelser viser at norske forelesere er skeptiske til en slik løsning.
Da forelesere ved Høgskolen i Oslo og Akershus (nå OsloMet) i 2013 ble spurt om opptak av forelesninger svarte over 70 prosent at de vil føle seg hemmet i en forelesning dersom den ble tatt opp. Like mange svarte at de frykter at studentene vil utebli fra forelesningene, at de vil lytte til forelesningene heller enn å lese pensum og at studentene vil unngå å stille spørsmål under forelesningene dersom det gjøres bilde- og lydopptak.
Opptak som blir tilgjengeliggjort for studenter er en ting. Noe annet er å tilgjengeliggjøre forelesninger digitalt for allmennheten.
Da Høyre la fram sitt utkast til nytt partiprogram tidligere i år var et av punktene et krav til offentlige universiteter om å legge ut alle forelesninger gratis.
— Har man et studium hvor man kan lære noe helt konkret — det bør være tilgjengelig for alle. Vi bruker nesten 40 milliarder kroner i året på denne sektoren, jeg skjønner ikke hvorfor det skal være så hemmelighetsfullt, sa Asheim den gang, og viste til at det allerede gjøres ved flere eliteuniversiteter ute i verden.
Forslaget fikk kraftig kritikk av Guro Elisabeth Lind, leder av Forskerforbundet, som mente det var et steg vekk fra studentaktiv læring og tettere dialog mellom foreleser og student.
NHO på sin side mente det var et positivt steg mot å gjøre undervisningsopplegg mer tilgjengelig.
