Open access: Plan S må bearbeides mer
Sverige. Forskerlivet uten avtale med Elsevier skaper utfordringer for forskere i hele Sverige, men rektor på Karolinska Institutet, Ole Petter Ottersen, skriver at avtalebruddet innebærer en viktig markering.
Publisert
Sist oppdatert
OBS! Denne artikkelen er mer enn tre år gammel, og kan inneholde utdatert informasjon.
Det har nu gått ett drygt halvår sedan avtalet mellan Bibsam och det helt dominerande förlaget inom sektorn, Elsevier, sas upp. Det innebär att tillgången till vetenskapliga artiklar inte längre är lika omfattande som den den var före den 1 juli 2018. Det här skapar problem för forskare inte bara på KI utan generellt i Sverige. Men som jag skriver i min tidigare blogg: det här är en viktig markering.
Jag har ett flertal gånger fört fram vikten av att forskningsresultat ska vara tillgängliga och öppna för alla att ta del av utan kostnad. Det är ett grundfundament för hela forskningens idé. Samtidigt finns det naturligtvis komplicerande faktorer. Publiceringsprocessen är inte gratis. Vi behöver hitta en hållbar lösning på denna ekvation.
Det är helt enkelt för många osäkra faktorer för att det ska vara möjligt att genomföra de rätt drastiska steg som anges i Plan S.
Ole Petter Ottersen
Försök skapa lösning
Ett sådant försök att åtminstone delvis skapa en lösning är det som går under epitetet Plan S.
Det är ett initiativ som presenterades i höstas av europeiska forskare, forskningsinstitutioner och forskningsfinansiärer samlade i organisationen Science Europe och syftet är bland annat att all forskning finansierad av medverkande finansiärer ska publiceras med omedelbar öppen tillgång från den 1 januari 2020. Läs mer om Plan S här.
I Sverige drivs arbetet med Plan S i första hand av de båda statliga forskningsfinansiärerna Forte och Formas. De har nu vänt sig till lärosätena för att få in synpunkter på den så kallade implementeringsguide som tagits fram och som anger en väg framåt för att en ökad tillgänglighet ska bli verklighet. KI är bland de aktörer som svarat. Det har bland annat skett genom att KI:s bibliotek, KIB, bjöd in KI-forskare att svara på en enkät. Dessutom har det genomförts olika former av interna diskussioner om Plan S.
Frågetecken
Sammanfattningsvis finns det en del frågetecken kring implementeringen av den i sig mycket lovvärda ambitionen att tillgängliggöra forskningsresultat i större utsträckning. Det är helt enkelt för många osäkra faktorer för att det ska vara möjligt att genomföra de rätt drastiska steg som anges i Plan S. Att den forskning som publiceras och är finansierad av ingående finansiärer, ska vara helt och omedelbart öppen redan om knappt tio månader, är en tidsplan i snävaste laget. Dessutom är de ekonomiska konsekvenserna fortfarande otydligt beskrivna.
En annan viktig aspekt är den akademiska friheten. Den som följt mina texter här på bloggen och annorstädes vet att det här är en viktig fråga för mig. Som förslaget nu är formulerat kan det innebära att forskarens möjligheter att själv bestämma över var och hur hans eller hennes forskningsresultat ska publiceras försvagas. Det vore olyckligt om forskare förhindras att publicera sina rön i erkända internationella kvalitetstidskrifter som inte uppfyller de specifika krav som anges i förslaget som det nu är formulerat. Akademisk frihet är också frihet att välja publiceringskanal.
En central punkt
KI:s synpunkter finns redovisade på KIB:s webbplats. En central punkt är följande:
Öppen tillgång till forskningsresultat är otvetydigt till gagn för både det globala forskningssamhället och för samhället i stort. Vi ser dock att en oreflekterad och okritisk implementering av Plan S kan underminera forskarsamhällets stöd för open access och paradoxalt nog hindra utvecklingen mot open access.
Digitaliseringen
För nästan 600 år sedan ledde utvecklingen av tryckpressen till dramatiska förändringar i hur kunskap spreds och kommunicerades. Detta hände inte utan motstånd. Idag innebär digitaliseringen en lika dramatisk och välkommen förändring mot en demokratisering av kunskap. Återigen ser vi att nya möjligheter möter motstånd.
Men jag är övertygad om att vi i slutänden kommer att se hur absurt det är att dollar, euro, pund, svenska kronor eller andra valutor ligger som ett hinder mellan tangenttryckningarna på din dator och tillgången till det som borde vara en “open pool of knowledge”. Lancet-kommissionen jag ledde konkluderade att höga kostnader försvårar tillgång till medicinsk kunskap och bidrar till den globala ojämlikheten i hälsa. Det är dags att kunskap blir en offentlig tillgång.
Driva på utvecklingen
Därför måste vi prioritera arbetet med att driva på utvecklingen mot en öppnare, friare och ekonomisk hållbar och rimlig tillgång på forskningsresultat. Men det ska inte innebära att vi medverkar till att stressa fram lösningar som bygger på otydlighet, oklarheter och som ytterst kan verka kontraproduktivt.
Plan S behöver justeras och arbetas igenom betydligt mer grundligt.
(Innlegget er først publisert i rektors blogg på Karolinska Institutet - Open access: Plan S behöver arbetas igenom ytterligare)
Logg inn med en Google-konto, eller ved å opprette en Commento-konto gjennom å trykke på Login under. (Det kan være behov for å oppdatere siden når man logger inn første gang)
Vi modererer debatten i etterkant og alle innlegg må signeres med fullt navn. Se Khronos debattregler her. God debatt!